Studie 01
Byggnad med stomme av armerad betong
Ett flerbostadshus belades med ett 1 mm tjockt skikt PowerSmartCoat.
- U-värde
- före 2,632 efter 0,096
- Innerytan
- före 13,0 °C efter 19,7 °C
- Kondens
- före betydande efter ingen
U-värdet sänkt med cirka 96 %
Fyra fältmätningar på tre befintliga byggnader, dokumenterade studier och omdömen från praktiken. Varje värde anger under vilka förhållanden det har tagits fram.
Innerytans temperatur uppmättes före och efter appliceringen. Två av de fyra serierna kommer från samma byggnad, uppmätt under olika förhållanden. Värdena dokumenterar resultatet för dessa tre fastigheter.
Mätmetod: yttemperaturmätning på ytterväggens insida, alltid vid samma mätpunkt före och efter beläggning, under uppvärmningssäsongen. Randvillkoren för varje fastighet anges i tabellen och på bilderna nedan.
| Fastighet | Randvillkor | före i °C | efter i °C | Skillnad i K | Grund |
|---|---|---|---|---|---|
| Bostadshus, byggt 1890 | utomhus 2–5 °C, inomhus 20 °C | 12,0 | 19,0 | +7,0 | Fältmätning |
| Bostadshus, byggt 1900 | Massivt tegel 400 mm, utomhus 0 °C | 12,9 | 19,0 | +6,1 | Fältmätning |
| Bostadshus, byggt 1900 | Framledningstemperatur konstant 36 °C | 12,3 | 18,6 | +6,3 | Fältmätning |
| Bostadshus, byggt 1960 | Betong, takvärme, utomhus 4 °C | 11,0 | 19,0 | +8,0 | Fältmätning |
| Referenslinje: 12,6 °C lägsta yttemperatur. Den följer av kravet fRsi >= 0,70 enligt DIN 4108-2 under de standardiserade randvillkor som anges där (20 °C rumsluft, -5 °C utomhusluft). Randvillkoren för de tre fastigheterna avviker från detta; linjen tjänar som sammanhang. De fyra värdeparen är uppmätta på fastigheten. | |||||
Tre fastigheter där uppbyggnaden undersöktes och U-värdet bestämdes före och efter.
Studie 01
Ett flerbostadshus belades med ett 1 mm tjockt skikt PowerSmartCoat.
U-värdet sänkt med cirka 96 %
Studie 02
Undersökning av effekten på bensintankar i pågående drift.
Minskade avdunstningsförluster
Studie 03
Jämförelse med konventionella isoleringsmaterial på en kulturskyddad fasad.
Snabbare återbetalning
En bild av fastigheten per mätserie. En värmekamera skalar om sina färger för varje bild – därför är de visade mätpunkterna jämförbara, inte färgerna.

Två bilder av samma fasad före och efter beläggning, under jämförbara vinterförhållanden. Byggnaden krävde tidigare hög värmeeffekt och blev ändå inte varm. Det årliga värmebehovet sjönk från cirka 40 000 kWh till under 15 000 kWh.

Bilden jämför rumsluften – uppmätt vid gardinen, 20,0 °C – med den intilliggande ytterväggen: 19,0 °C. Nedanför visas byggnadsdelsberäkningen för just den här väggen. Den förutsäger 12,9 °C på insidan och bedömer väggen som bristfällig. Det uppmätta värdet var 19,0 °C.

Båda bilderna vid samma framledningstemperatur. Till höger utgångsläget med 10,4 °C vid betongöverliggaren ovanför fönstret och 12,3 °C vid väggen; till vänster samma ställe efteråt med 18,6 °C till 20,4 °C. Köldbryggan vid överliggaren minskar trots att värmen går oförändrad.

Den bärande betongkonstruktionen syns kvar på värmebilden. Trots betongens höga värmeledningsförmåga mäts 19,0 °C vid dessa kritiska punkter; de termiskt gynnsammare tegelfyllnadsfälten skiljer sig nu bara obetydligt från innerväggen till vänster i bilden.
Beläggningen har använts i industriell anläggningsteknik i flera år – på rörledningar, tankar och hallar. Följande företag använder den i sina anläggningar.
Företag som har arbetat med beläggningen – med egna ord.
Tack vare beläggningen kunde vi höja innertemperaturen i ett kontor från 6–12 °C till 19–21 °C med samma värmeeffekt. Därmed kunde det dåligt isolerade rummet användas igen.
Den enkla appliceringen och de imponerande resultaten övertygade oss. Våra kunder är mycket nöjda.
Kartan visar var våra utförare och försäljningspartner finns.
Utanför kartområdet:
Platser för våra partnerföretag. Gränser: Natural Earth, public domain.
Vill du själv synas på kartan? Skicka in en partnerförfrågan.